Knipan i Örkelljunga kommun

Efter några timmar, kanske upp emot ett dygn, när alla ungarna har kommit ut ur sina skal och sett dagens ljus, kastar de sig ut ifrån bohålet från kanske tio meters höjd. Mamma knipa sitter då på marken eller ligger i det närbelägna vattendraget och lockar på sin avkomma. Detta är väl inte riktigt att jämföra med sillgrisslornas våghalsiga hopp ner på vassa klippor, men ändå. Och efter hoppet ut från det trygga boet väntar kanske också en farlig vandring till vattendraget. För holken eller det gamla hackspettsboet kan ibland vara beläget långt ifrån det lite tryggare vattnet.

Numera är knipan allmänt känd även utanför skådarkretsar och är jämte gräsanden den vanligaste anden i vår kommun under häckningstid. De första kända noterade häckningarna är båda från Värsjön, 1952 och 1953. Under 1960- och 1970-talen ökade antalet häckningar av arten markant i kommunen och den kunde snart ses häckande vid de flesta sjöar och vattendrag. Om man går tillbaka i tiden, till Sven Nilssons bok från 1858, så nämner han att knipan fortplantar sig i Skåne, åtminstone i Ivösjön, och troligen även i andra skånska sjöar.

Sjöorrar ur Svenska Fåglar (von Wright)

Vid sjöinventeringen i vår kommun 1979, noterades 20 par i de inventerade sjöarna och dammarna och vid våra lokala sjöinventeringar 1995-97 uppskattades det häcka minst 50 par i kommunen. Troligen var det verkliga antalet par betydligt högre, då bland annat vattendragen inte kontrollerades.

Under isfria vintrar kan det ses knipor i kommunen under hela året. Större ansamlingar och flockar ser man inte årligen hos oss, sällan rör det sig om mer än 20-30 ex. Ofta ligger knipan inte i täta flockar som många andra änder har för vana att göra i sträcktider utan ses mest ensam eller i små glesa grupper, spridda i sjön, under höst och vinter. Under sommaren ser man endast kniphonor och ungar i våra sjöar. Hannarna ruggar under denna tid och håller då till i större sjöar och i havet.

Den första noteringen av knipa i fågelrapporteringssystemet Svalan daterar sig ifrån den 12 mars 1975, 4 ex i Flinka sjö. Givetvis finns det ännu tidigare obsar av knipa i kommunen, men dessa är inte inmatade i systemet. Den största ansamlingen knipor som noterats är 350 ex i Hjelmsjön den 2 april 2000. Övriga höga noteringar är 97 ex i Hjelmsjön den 7 april 1998, 60 ex i samma sjö den 15 april 1982. Som ni ser är noteringen från år 2000 utan konkurrens. Toppnoteringen detta år berodde på att mycket änder var på sträck i det ljumma vädret och blev överraskade av mycket tät dimma i mörkret och tvingades ner i första bästa sjö. Det ska påtalas att många av våra sjöar, men framför allt Hjelmsjön, hade mängder av änder av många olika arter efter denna natt.

Värsjöns högsta noteringar är 60 ex den 31 oktober och 1 november 2000, och 50 ex den 7 november året därpå. Lärkesholmssjön hyste 43 ex samma dag som toppnoteringen i Hjelmsjön år 2000. Innevarande års högsta antal knipor härrör från Värsjön den 29 oktober, 30 ex.

Knipan, där hannen är verkligt pampig i sin praktdräkt, är inte svårlockad till häckning om man hänger upp en holk. Kniphonan är en mästare på att söka upp lämpliga bohål, även långt ifrån ett vattendrag.

Björn Herrlund. Alcedo 2008 nr 3-4