Smörbollar - än en gång

Trollius europeus? Låter det något.. Kanske växten är mer känd under andra namn, som ängabollar, daldockor, bullerblomster… eller varför inte använda "riksnamnet" smörbollar.

I Alcedo 1998-2 skrev jag en artikel med rubriken "Smörbollar - en art på marginalen". Men vi som denna sommar haft förmånen att få följa med till nordligaste Sverige, Abiskofjällen, vi tycker kanske inte att just smörbollar är en växt som vi bör orda något längre om. Här kryllade det nämligen av de gula, blomstarka varelserna…. Inte bara i fjällbjörksskogen, utan även upp på kalfjällets halvfuktiga partier.

Trollius europeus. Foto: Perry Vigelsbo Men nu är förhållandena inte på något vis jämförbara. I vår Örkelljungatrakt har säkert ängabollarna på många håll varit ganska talrikt förekommande om vi går tillbaks till den stora ängsepoken. Om vi alltså backar, säg 100-150 år. Men även under mitten av 1900-talet fanns arten på åtskilliga lokaler där den idag är försvunnen ifrån. Smörbollarna anses i södra Sverige vara slåttergynnad och har, kanske inte så märkligt, också stadigt minskat. Under de sista decennierna har vi en ganska detaljerad bild av artens allt mer tynande tillvaro. Vi ska här redogöra för smörbollarnas nuvarande livssituation i kommunen.

Under åren 2000, 2001, 2002 och 2003 har i princip alla kända smörbollokaler besökts under artens blomningstid, i regel under de två första veckorna i juni. Man kan kort konstatera att tillståndet för artens kommunala populationer är milt talat prekärt.

 
Antal bestånd (antal blommor)
Lokal / år 1998 2000 2001 2002 2003
Bjärabygget (Sk F) 15 6 10(8) 6 8(2)
Lärkesholm 0 1 1 1
Ljungaskog 3 1 0 0 0
Åkarp 11 12(54) 10(27) 9(40) 10(12)
Årröd, lada 10(50) 23(?) 20(145) 11(40) 18(67)
Årröd, ek 26 10(7) 10(14) 6(17) 16(57)
Rya 24+ 77 58+ (360) 110 (350) 82 (420)
Ingeborrarp, stig 0 0 0 1
Ingeborrarp, nybygge ? 7 4+
Ingeborrarp, skvalte 2 1 1 4 4
Nissakäll, dike/gran 5 0 0
Nissakäll, alskog 7+ 15(8) 17(7) 15(7)

Anmärkning: På lokalen Rya anges för år 1998 24+. Här har inräknats 24 blommande bestånd, medan icke-blommande ej noterats. Antalet blommor har ej heller räknats. Detta gjordes först år 2001 (siffran inom parentes).

Smörbollarna på de enskilda lokalerna

Nu gör vi en mer ordrik genomgång av hur smörbolltillståndet är på de olika lokalerna. Vi kan börja med att konstatera att den nordligaste platsen ligger öster om Skånes Fagerhult. Tidigare fanns också en lokal i Karsatorp, norr om Långalts myr.

I Örkelljunga socken har flera växtställen försvunnit under sista halvseklet och idag finns oss veterligen endast en icke-blommande planta uppe i Lärkesholm. Därmed är också sagt att en förkrossande majoritet av dagens smörbollbestånd är belägna nere i Rya.

Bjärabygget (Sk F)

Trollius europeus. Foto: Perry Vigelsbo Den enda kvarvarande lokalen uppe i Fagerhults socken för en allt mer tynande tillvaro. Ännu kämpar sig dock några bestånd kvar, fast antalet blommor är numera lätt räknade. Marken har tidigare betats, men djuren har under i alla fall de sista fem åren tyvärr lyst med sin frånvaro.

Smörbollarna växer här just i kanten av den ohävdade, igenväxande betesmarken. Grusvägen går relativt nära intill. Det är svårt att tro att arten ska kunna klara sig i längden. Smörbollar har tidigare också växt på andra sidan den mindre grusväg som tvärar söderut.

Lärkesholm

Vid bäcken intill Vångamöllan har ett ensamt icke-blommande bestånd av smörbollar bitit sig fast. De sista tre åren har ca 10 små blad visat sig. Inom parentes kan nämnas att 5-6 kransramsindivider brukar synas ca 5 meter nedströms.

Ljungaskog

1998 fanns 3 smörbollbestånd på fuktmarken intill den lilla bäcken. År 2000 syntes endast 1 ex och därefter har allt letande varit förgäves.

Åkarp

Vid Selbäcken (en ibland nästan uttorkad liten bäck) har länge funnits ett känt tillhåll för smörbollar. Förre markägaren kringgärdade några extrastora, individrika bestånd av växten med några stolpar och flera varv med taggtråd. En reaktion på uppgrävning av arten. För några år sen försvann dock dessa bestånd när den nye markägaren grävde om vattendragets passage under intilliggande väg. Troligen var han omedveten om smörbollarnas existens. De sista fyra åren har antalet inräknade plantor varierat mellan 9-12 ex. Antalet blommor (eller blomknoppar) har varierat stort mellan årets sparsamma 12 huvuden till 54 st år 2000.

Området med intilliggande blåtåteläng slås årligen med Bengt Magnusson som primus motor.

Smörbollar i Årröd. Foto: Perry Vigelsbo Årröd

Nere i Årröd finns smörbollar på två olika, närliggande lokaler. Den ena är belägen just intill en mindre betesmark som brukar vara "befolkad" av kalvar och där ett lä- och regnskydd finns uppbyggt. Den andra är belägen helt nära jätteeken på andra sidan grusvägen.

Kalvladan - Antalet bestånd brukar ligga kring 20 ex, fast år 2002 inräknades bara 11 st. Ofta har även antalet blommor, blomhuvuden räknats och år 2001 noterades hela 145 st. Flertalet bestånd växer just intill taggtrådsstängslet och ibland är de enskilda bestånden svåra att skilja åt. Risk för olika bedömning från år till år. I bakomliggande björkskog finns ytterligare ett mindre antal smörbollar.

Jätteeken - På denna lokal tycks antalet bestånd klart ha minskat från 26 ex 1998 ner till 10 ex. Sista året var dock siffran 16 ex. Högsta antalet blomhuvuden noterades sistlidna säsong, men då ska man vara uppmärksam på att rådjur vissa år haft förkärlek till de gula bollarna. Vegetationen i övrigt består bl a av nässla, älgört, smörblomma och ger lokalen ett något blandat intryck. PS - jätteeken har under sista decenniet börjat tackla av något, döende tendenser i kronan - DS.

Rya

Denna lokal ligger inom golfbanans domäner nära Rya kyrkoruin och Rya gård. Här finns cirka hälften av kommunens smörbollbestånd och även om räkningarna inbegriper viss felmarginal kan man konstatera att antalet under sista halvdecenniet varierat mellan 75-110. Antalet blomhuvud tycks ha legat kring 350-400 st. Inte dåligt.

Smörbollar i Rya. Foto: Perry Vigelsbo Denna relativt rika smörbollslokal är sen många år utan hävd, inga betande djur går i markerna. Men smörbollen är en seg, ganska konkurrensstark art och står idag tillsammans med annan högrest vegetation som hundkäx och ängskavle. Viss oro kan kännas inför framtiden. Någon form av slåtterhävd hade kanske varit en lösning för att säkra denna smörbollspopulation. Om man exempelvis kunde locka golfklubben till ett sådant ansvarstagande?

Örkelljungabygdens Natur röjde år 2002 bort uppslag med framförallt asp.

Ingeborrarp

Några mindre lokaler med arten har sen länge varit känd kring hembygdsföreningens gård och intilliggande marker. Tyvärr tycks antalet bestånd ha minskat och i något fall helt ha utgått. Mellan backstugan och skvaltemöllan finns några enstaka ex ännu kvar och i fuktmarken nära den nybyggda längan för matservering finns detsamma.

Nissakäll

Trollius europeus. Foto: Perry Vigelsbo Här finns, fanns två lokaler med smörbollar, belägna relativt nära varann, i anslutning till en bäck.

Norra lokalen - Denna växtplats sammanfaller med ett område som dikades och granplanterades i början av 1990-talet. Ännu finns rester av den intressanta floran i den gamla sidvallen kvar, men granens uppväxt har troligen helt satt punkt för smörbollens förekomst.

Södra lokalen - Denna plats är belägen strax uppströms den granplanterade lokalen. Yngre albestånd finns på den svagt betade, något fuktiga marken. Smörbollarna står ganska skuggigt vilket gör att förekomsten av blomhuvud är begränsad. Cirka 15 bestånd har hittats mellan de klena lövträden, medan antalet blomhuvuden begränsats till 7-8 st.

Summering

Nästan hälften av kommunens smörbollbestånd finns alltså i den sluttande, högväxta gräsmarken intill Rya gård och nutidens golfbana. Det förhållandevis ljusöppna läget har nog bidragit till att andelen blomhuvuden oftast är dubbelt så stort som övriga lokalers tillsamman. Smörbollen är helt klart en ytterst hotad art i våra trakter. Trots det kan man konstatera att det är en seg art som ofta tappert kämpar sig kvar, fram till dess att förhållandena blir alltför fientliga.

Bjärabyggetlokalen är nog dömd att växa igen med olika slags buskage och den lilla plantan i Lärkesholm har givetvis ingen framtid. Ljungaskogslokalens öde synes redan vara beseglat, medan den lilla slåtterängen i Åkarp trots ingrepp nog ska kunna klara sig länge till.

Årrödslokalerna är både "envisa" och lite i farozonen. Kanske insatser bör göras. Flaggskeppet, om man nu kan tala om sådana i dessa dystra sammanhang, är alltså lokalen vid Rya gård. Smörbollarna kommer säkert att kunna leva länge till på denna plats, fast insatser i olika former bör övervägas. Ingeborrarpsgården har tyvärr endast kvar en minimal population och nere i Nissakäll har den sorgliga exploateringen dödat en population, medan fuktskogens smörbollsindivider ännu biter sig kvar.

Mycket skulle kunna göras för att rädda kvar olika växtarter i naturen. Smörbollen är en sådan art. Oftast visar markägare välvilja till olika räddningsinsatser. Problemet är väl istället en fråga om prioriteringar, tid och lust. Lyckas vi i framtiden inspirera varandra att hjälpa till med ett aktivt skydd i de fall då sådant behövs. Nutidssamhället är väldrillat i frågor som rör ekonomi och teknik. Den biologiska grunden för livet och den biologiska mångfalden visas i regel föga uppmärksamhet.

Janne Johansson. Alcedo 2003 nr 2