Snibe stua 14/10 2012

En vandring längs en bit av Skåneleden till Snibe stua och naturreservatet Björsåkra/Bölinge. Genom höstblöt bokskog med småregn och dropp från krontaket. Ute på den nu avblommade ljungheden med stora kloner av slokörnbräken i mörkt brunt, upphörde regnet och solen tittade fram en kort sekund. Vandringen avslutades med åskmuller.

Foto: Perry Vigelsbo

Bokskogen är snart avlövad och än mer blomsterfattig. Men svamp finns det gott om!


Foto: Perry Vigelsbo

"Hade Tony vatt me hade vi visst vad det va!"
Tegelröd slöjskivling, Hyholóma sublaterítium, meddelar Tony.


Foto: Perry Vigelsbo

Stubbhorn, Xylária hypóxylon.


Foto: Perry Vigelsbo

Sidenticka, Tramétes versícolor.


Foto: Perry Vigelsbo

Snibe stua är ett stenröre med jättebumlingar. Fullt av hålor och prång som kanske gömmer både jättar och troll.


Foto: Janne Johansson

Björnhuvudet är en ofta plåtad siluett.


Foto: Perry Vigelsbo

Bettan läser sagan om jätten Snibe och hans hustru Kitta som stördes av klockklangen från kyrkorna i trakten och förgäves försökte tysta dem med jättekast. Bockastenen i Ränneslöv och Dövrastenen i Knäred är Kittas verk.


Foto: Perry Vigelsbo

På 1600-talet var det här gömställe för traktens snapphanar.


Foto: Perry Vigelsbo

På vägen mellan Snibe stua och naturreservatet passerar man den här gamla gården.


Foto: Janne Johansson

Skogen öppnar sig och framför oss ligger den kuperade ljungheden med bruna bestånd av slokörnbräken.


Foto: Janne Johansson

Utsikt åt norr från toppen av ljungheden.


Foto: Janne Johansson

Naturvårdsarbetare.


Foto: Perry Vigelsbo

Luden vitriska, Lactárias velléreus.


Foto: Perry Vigelsbo

Cirkeln är sluten och vi är tillbaka på Björnamossavägen.


Foto: Perry Vigelsbo och Janne Johansson
Text: Zigge